{"id":1848,"date":"2013-10-24T14:56:56","date_gmt":"2013-10-24T12:56:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.lifetremedal.eu\/?page_id=1848"},"modified":"2023-02-10T15:32:00","modified_gmt":"2023-02-10T14:32:00","slug":"okolin","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/hezeguneak\/okolin\/","title":{"rendered":"Okolin"},"content":{"rendered":"<div class=\"one_half\">\n<p><strong>Kokagunearen izena: <\/strong>Okolin<br \/>\n<strong>Babes kategoriak: <\/strong>Toki hau ES 220018 Belate BGLn sartzen da.<br \/>\n<strong>Kokagunea: <\/strong>Baztan eta Anue<br \/>\n<strong>Eskualdea: <\/strong>Nafarroa<br \/>\n<strong>Erreferentziazko koordenatua: <\/strong>30TXN1466, 30TXN1566, 30TXN1567, 30TXN1467<br \/>\n<strong>Hezegunearen azalera: <\/strong>Azalera oso zabalean, 40 hektarea ingurukoa, toki honek hainbat iturburu dauzka hegalean.<br \/>\n<strong>Altitudea: <\/strong>1.060\u20131.020 m<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Navarra_TremedalEnclaves_A3_Okolin.pdf\">Ikusi mapa<\/a><\/p>\n<\/div>\n<div class=\"one_half\">\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-221\" alt=\"Okolin\" src=\"http:\/\/www.lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Okolin.jpg\" width=\"320\" height=\"181\" \/><\/p>\n<\/div>\n<div class=\"hr hr-dotted\">&nbsp;<\/div>\n<h5>Okolin mendiaren mendebalderantz orientatutako hegaletan eta Gartzagako hego-mendebaldeko hegalean dauden zohikatz inguru txikien multzo bat da.<\/h5>\n<p>Bertan bi iturbegi mota daude, batzuk arbelekin lotutakoak eta besteak kolubioekin, lehenengo horiek bigarrenak baino gehiago izanik.<\/p>\n<p>Hegaleko iturburu hauetan <em>Sphagnum auriculatum <\/em>eta <em>Narthecium ossifragum<\/em> espezieen komunitateak daude, erreketan<em> Viola palustris <\/em>espeziea dagoela. Iturbururik handienetan <em>Erica tetralix <\/em>eta <em>Sphagnum papillosum<\/em> espezieen komunitateak garatzen dira, eta txikienetan, aldiz,<em> Sphagnum auriculatum <\/em>espeziearen komunitateek<em> <\/em><em>Nardus stricta<\/em> larreekin kontaktatzen dute. Hegaletan, <em>Agrostis curtisii <\/em>espeziearen bazkaleku azidofilo atlantikoak daude eta hegalen zati handiena okupatzen dute. <em>Ulex gallii <\/em>espeziearen txilardiak bazkalekuen artean uztartzen dira, artzaintza gutxien dagoen tokietan..<\/p>\n<dl class=\"accordion\"><dt>BALIORIK ESANGURATSUENAK<\/dt><dd><p><span style=\"color: #ff0000\"><strong>Berezitasuna<\/strong><\/span><br \/>\nOkolin eta Gartzaga mendien hegaletan garatzen diren gune higroturboso txikiak aurkitzen dira toki honetan..<\/p>\n<p><span style=\"color: #ff0000\"><strong>Balio biologiko eta ekologikoak<\/strong><\/span><br \/>\nTokiko gune higroturbosoetako dimentsio murritzak gorabehera, flora interesgarria duelako nabarmentzen da. <em>Nardia compressa<\/em> eta <em>Warnstorfia exannulata <\/em>espezieen presentzia azpimarratzekoa da, ez baita halakorik antzeman Nafarroako beste tokietan.<\/p>\n<p><span style=\"color: #ff0000\"><strong>Balio historiko eta paleoekologikoak<\/strong><\/span><br \/>\nOkolinen ez dago horren gaineko ezaugarri berezirik.<\/p>\n<p><span style=\"color: #ff0000\"><strong>Batasunaren Intereseko Habitatak<\/strong><\/span><\/p>\n<table border=\"1\" cellspacing=\"0\" cellpadding=\"0\">\n<tbody>\n<tr>\n<td nowrap=\"nowrap\" width=\"83\"><strong>Habitata<\/strong><\/td>\n<td width=\"317\">\u00a0<strong>Izena<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td nowrap=\"nowrap\" width=\"83\">4030<\/td>\n<td width=\"317\">Txilardi lehor europarrak<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td nowrap=\"nowrap\" width=\"83\">6230*<\/td>\n<td width=\"317\"><em>Nardus<\/em>dun belar eraketak, espezie ugarirekin, mendialdeko (eta Europa kontinentaleko mendialdeen azpietako) substratu silizeoen gainean<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td nowrap=\"nowrap\" width=\"83\">6410<\/td>\n<td width=\"317\"><em>Molinia caerulea<\/em>dun larreak, substratu karetsu, zohikaztsu edo buztintsu-limotsuetan (<em>Molinion caeruleae<\/em>)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td nowrap=\"nowrap\" width=\"83\">7140<\/td>\n<td width=\"317\">Trantsizio zohikaztegiak<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"color: #ff0000\"><strong>Flora<\/strong><\/span><\/p>\n<p><em>Trichophorum caespitosum <\/em>subsp.<em> germanicum<\/em> espeziearen aipua nabarmentzen da, nahiz eta aipu hori nahiko zaharra den eta ez den aspalditik berretsi.<\/p>\n<p>Landare baskularren 48 espezie eta 22 briofito erregistratu dira, horien artean <em>Gymnocolea inflata<\/em>, <em>Marsupella sphacelata, Nardia compressa, Straminergon stramineum<\/em> eta<em> Warnstorfia exannulata<\/em> espezieen presentzia gailentzen delarik (Nafarroan oso populazio gutxi dauzkate). Gainera, bost esfagno espezieren presentzia aipatu da.<\/p>\n<p><span style=\"color: #ff0000\"><strong>Fauna<\/strong><\/span><br \/>\nEz dago Okolineko iturburuei lotutako faunari buruzko berariazko informaziorik.<\/p>\n<\/dd><dt>EGUNGO EGOERA<\/dt><dd><p>Tokia kontserbazio egoera onean dago eta ur hartune txikiak dauzka, borda baten ondoko asketarako. Bertan antzemandako mehatxuak honakoak dira: abeltzaintzaren presioaren ugaritzea eta horrek artzaintzan eta lur kentzeetan dituen eraginak, bordak sor ditzakeen hondakinak eta lehen aipatutako ur hartuneak.<\/p>\n<\/dd><dt>KUDEAKETA ETA KONTSERBAZIORAKO ZUZENTARAUAK<\/dt><dd><p>Para la conservaci\u00f3n del enclave se deber\u00eda desarrollar un programa de vigilancia y prevenci\u00f3n, que servir\u00eda para detectar posibles aumentos en los efectos que tiene el ganado sobre el suelo. Tambi\u00e9n se deber\u00edan regular otras pr\u00e1cticas relacionadas con el uso ganadero, como los desbroces o el uso del fuego.<\/p>\n<p>La retirada y limpieza de los residuos seria una medida interesante para la conservaci\u00f3n de algunas surgencias, as\u00ed como evitar que se realicen nuevas tomas de agua.<\/p>\n<\/dd><dt>FOTOS ARGAZKIAK<\/dt><dd><p><a href=\"http:\/\/www.lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Okolin.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/www.lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Okolin-300x225.jpg\" alt=\"Okolin\" width=\"300\" height=\"225\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-4972\" srcset=\"https:\/\/lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Okolin-300x225.jpg 300w, https:\/\/lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Okolin-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/lifetremedal.eu\/wp-content\/uploads\/Okolin.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<\/dd><\/dl>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Okolin mendiaren mendebalderantz orientatutako hegaletan eta Gartzagako hego-mendebaldeko hegalean dauden zohikatz inguru txikien multzo bat da. Bertan bi iturbegi mota daude, batzuk arbelekin lotutakoak eta besteak kolubioekin, lehenengo horiek bigarrenak baino gehiago izanik. Hegaleko iturburu hauetan Sphagnum auriculatum eta Narthecium ossifragum espezieen komunitateak daude, erreketan Viola palustris espeziea dagoela. Iturbururik handienetan Erica tetralix eta Sphagnum [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":1016,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","template":"page-template-left-nav.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1848","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1848","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1848"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1848\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":12044,"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1848\/revisions\/12044"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lifetremedal.eu\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1848"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}